Frans G. Bengtssons liv

Frans Gunnar Bengtsson föddes 4 oktober 1894 på godset Rössjöholm i Tossjö socken, i Skåne. Hans pappa hette Sven Bengtsson och var son till en träskomakare i Skåne. Sven Bengtsson berättade ofta om sin pappa (som dog innan Frans G. Bengtsson föddes) som en storslagen man. Sven Bengtsson slutade skolan när han var 12 år och började arbeta. Han arbetade på många olika ställen och lyckades efter mycket slit tjäna ihop hela 600 kronor, som han satsade på en lantbruksutbildning. När han gått ut skolan fick han arbete på gården Hagaskog, och senare som ladufogde hos baron Rosenörn på Rössjöholm. På Rössjöholm arbetade Sven Bengtsson upp sig till förvaltare och stannade där resten av sitt liv. Det var också på Rössjöholm han träffade Frans G. Bengtssons mamma, Ella Ljunggren. Hon kom till godset som utbildad sömmerska när hon var omkring 25 år. Sven Bengtsson var 30 när de träffades och bägge tyckte att det var dags att gifta sig. Giftermålet ägde rum 1892. Frans G. Bengtsson älskade sin mamma högt och beskrev henne som glad och tålmodig, medan han beskrev pappan som tungsint. Modern var praktiskt lagd och, enligt Frans G. Bengtsson, en mästare på att laga mat. Han hade sex syskon, två av dem dog som små.

Rössjöholm

Rössjöholm Frans G. Bengtsson växte upp på godset Rössjöholm, som låg 16 km utanför Ängelholm, i Skåne. Rössjöholm låg omgiven av skog vid Rössjön. Bengtsson tyckte att platsen var en av de vackraste i hela Skåne.

Rössjöholm har legat på olika ställen genom tiderna. På 1700-talet byggdes godset upp vid sitt nuvarande läge, vid Rössjön, av en landshövding som hette Silfverskjöld. När Silfverskjöld hade byggt färdigt och inrett sitt nya gods, höll han ett festligt inflyttningskalas. När gästerna samlats och Silfverskjöld höll välkomsttal, firades kanoner av som salut. Kanorna satte dock eld på huset, som brann ner. Silfverskjöld byggde sedan upp ett nytt hus, dock lite mindre, och det är det huset som står kvar än idag. På 1860-talet köptes Rössjöholm av danska släkten Rosenörn.

Frans G. Bengtsson i skolan

Frans G. Bengtsson började skolan redan som 5-åring. Anledning till att han började så tidigt var att pappan ansåg att sonen var begåvad. Pappan pratade ofta om Frans G. Bengtssons intelligens och det gjorde att sonen till en början sällan gjorde läxorna, eftersom han tyckte att han redan kunde allt. Snart lärde han sig dock att det var bäst att anstränga sig i skolan, annars fick man stryk och det var någonting han var rädd för. Frans G. Bengtsson trivdes ganska bra i småskolan. Han var duktig på att räkna, men läsa kunde han inte. När de hade stycken i läxa att läsa, lärde han sig det utantill. Han hade mycket bra minne. Det var först när de skulle lära sig att skriva han var tvungen att lära sig läsa.

När Frans G. Bengtsson var 6 år blev han svårt sjuk och fick sluta skolan. Han var sjuk i ett helt år och insjuknade i bl a lunginflammation, scharlakansfeber och bölder i halsen. En kväll hade han 42 graders feber och doktorn sa att han bara skulle leva i några timmar till. På något sätt hörde Frans G. Bengtsson det och blev då arg och bestämde sig för att leva åtminstone till nästa morgon. Det beslutet kan ha bidragit till att han överlevde. Han tillfrisknade långsamt efter den svåra sjukdomen och fick ligga länge till sängs. När han fick en sagobok av sin pappa och doktorn satte in starkvin som medicin började han dock må bättre. Han kom på att han kunde ta extra supar av starkvinet utan att någon märkte det och trivdes bra. Till slut blev han också frisk, även om han aldrig blev lika frisk som innan sjukdomen. Pappan tyckte då att det var dags att börja storskolan (motsvarande mellanstadiet). Frans G. Bengtsson var inte särskilt entusiastisk, men så blev det.

Frans G. Bengtsson började gilla att läsa böcker och efter ett tag läste han allt han kom över. I skolan tyckte han om historia, geografi och biologi. Han var också duktig på matematik och uppsatsskrivning. Något han däremot inte klarade av var att stava och att lära sig katekesen. I Frans G. Bengtssons familj var de inte särskilt religiösa, även om pappan var noga med att det skulle finnas en bibel i hemmet. Inte heller när Bengtsson blev vuxen intresserade han sig för religion. Frans G. Bengtsson fortsatte att anstränga sig i skolan för att slippa stryk. På somrarna åkte han med sin moster till badorter för att bada havsbad, det var bra för hans dåliga hälsa. När Frans G. Bengtsson var 9 år var han färdig med storskolan och började på läroverket (högstadiet och gymnasiet) i Kristianstad. Han ville inte flytta ifrån sitt älskade Rössjöholm, men han var tvungen.

Lundaåren

1912 tog Frans G. Bengtsson studentexamen i Kristianstad. Efter det fortsatte han sina studier i Lund. Han studerade i Lund några år utan att ta någon examen. Han studerade historia och litteratur, men ägnade också tiden åt att skriva verser, spela schack och träffa vänner.

Efter några år drabbades Bengtsson av en njursjukdom och var tvungen att avbryta studierna och åka hem till Rössjöholm. Väl hemma fick han hjälpa till att sköta djuren och trivdes riktigt bra med det. Efter ett tag tillfrisknade han dock och bestämde sig för att återvända till Lund, trots att han trivdes så bra som jordbrukare. Han sa själv att han ibland inte visste om han gjorde rätt i att lämna jordbruket, men längtan till att skriva drev honom till Lund. Frans G. Bengtsson 1927

Frans G. Bengtsson gifter sig

Ribbingfors 1939 gifte sig Frans G. Bengtsson med den mörka sekreteraren Gerda Fineman. Gerda jobbade på Bengtssons förlag, Norstedt. De flyttade till hennes barndomsgård, Ribbingfors, som låg mellan Västergötland och Värmland. Tillsammans med Gerda fick Frans G. Bengtsson sonen Kim.